slajna

Vemodet, ja det vet ni redan. Jag ska snart lämna älskade Umeå och en av världens bästa tjejer. Igår gjorde  finaste Anna Panna ett kollage som fick mig att fälla ett par tårar. Kommer verkligen sakna dig vännen min. Men vi är sådär bra, att man kan höras och bo en massa mil ifrån varandra men ändå alltid veta att vi finns där för varandra. Och det, det är det allra bästa. Dessutom så ska du inte tro att bara för att jag är i Skåne så är Nicki och Polly trygga :P

Glädjen är att min fina lilla Ylva snart kommer hem till Sverige, bara för ett tag, tyvärr. Men det bästa är att hon är hemma i Skåne när jag kommer. Min första vecka hemma i Skåne kommer därför inte kännas så vemodig som jag hade trott. Ett år, det är lång tid att vara ifrån varandra och att inte kunna ringa för att inte bli rånad (kostar sjukt mycket pengar att ringa till Italien).

Jag vill ha en hamburgare nu. MEN Anna sover fortfarande. Jag har ring ett antal gånger men börjar att inse att hon inte kommer vakna. Annaaaaaa vaaaaaaaaaaknaaaa!

Här kommer det!