Ny BLOGG...
...finnes här.
Take me home
By the way så byter jag snart blogg...
Musik som sitter.
Sömn
Som sagt. Om detta var någon undermedveten kris han gick igenom på sin födelsedag eller inte kan jag inte svara på. Men jag misstänker att det kan vara det, det är ju inte så många 19-åringar som roar sig med kurrgömma nuförtiden.
Bra dag idag!
Idag har jag haft en helt fantastiskt bra dag. Allt går som jag vill. I morse satt jag inne på HM's shop och dreglade. Hemskt fina grejer. Men jag har inga pengar till sånt nu. Jag lever för första gången i mitt liv enbart på csn, vilket jag aldrig gjort. Hur klarar man sig? Eller jo, det är klart man klarar sig men man kan ju inte direkt unna sig något. Så shoppingen blev det inget med tills min förra chef ringer och säger att jag fått pass varannan helg då en annan har slutat. Ahhhh nu ska jag shoppa och så klart spara.
4 timmar senare så ringer det igen, den här gången är det Soc, de vill utreda mig. Utreda mig för att bli kontaktperson. Ahhhh detta ska verkligen bli spännande.
Visst det kan kanske bli mycket framöver med jobb, skola och kontaktperson men jag är helt enkelt en människa som behöver ha saker att göra hela tiden. Så ni kommer nog se mindre av mig framför datorn mina vänner. Vilket jag är oerhört glad över, spenderar alldeles för mycket tid vid datorn. Nu ska jag ta och skriva det sista på min uppgift som ska vara inne om 5 timmar.
Kram!
Tjollahopp
Har jag sagt att jag älskar min lägenhet? Om inte eller om så säger jag det igen. Jag älskar min lägenhet.
Jaja nog om min lägenhet. Som sagt livet rullar på igen, idag började skolan. Vi är en liten klass bara 7 pers, fast det kan nog bli rätt bra, man kommer ju lära känna varandra väl. Så det blir nog bra.
På tal om något helt annat så var jag precis ute och sprang, i parken. Shit vad dålig kondis jag har, å ändå har jag gått på afro men ack nej det har inte hjälpt. Jag har inte råd att ordna något träningskort just nu så det blir "parkspring" för mig de kommande månaderna. Men det är ju rätt gött eftersom det bara blir varmare.
Jag har inget mer att skriva för tillfället men hej hopp!
Dejt
Och jag är nervös...
Älska
Jag älskar att älska allt.
Summary 2008
Jaha då ska väl jag också ta å att sammanfatta mitt år.
I januari satt jag och Pete med C-uppsatsen som gick som den gick. Godkänt med komplettering, vi var nöjda. 20 januari hade jag min hejdå-fest, dagen efter tog jag nämligen mitt pick å pack å flyttade upp till kalla Umeå. Fast så himla kallt var det ju inte. Började läsa spanska och fick jobb på Stora hotellet. Min kära kusin Anna flyttade även hon upp till Umeå och en ny vänskap växte fram, Jonassonska palatset.
I februari började jag jobba på Stora hotellet, det blev mycket jobbande där i början. Åkte även en vända upp till Kiruna å hälsade på släkten och vännerna. Jag var även en vända i Bergsjö å hälsade på Johanna och hennes familj.
Mars var nog en lugn månad. Fick erbjudande om klättring men avböjde då min höjdskräck tog över helt å hållet. Ibland ångrar jag det. Efterfester på Max var höjdpunkten den här månaden, kanske är det därför jag inte är lika förtjust i Max som jag tidigare varit? Åh just det jag klippte lugg, det bästa jag gjort med mitt hår på väldigt länge :).
I april bestämde jag mig för att flytta. Inte för att jag inte trivdes hos Ingela utan för att jag behövde träffa folk och ha mitt eget place. Åkte på världens förkylning å tappade rösten för första gången i mitt liv. Låt mig aldrig vara med om det igen. Bror min tog sitt körkort, vilket gett mig en massa förmåner såsom att slippa köra bil. Nina Kinert släppte sin skiva "Pets and friends" som spelats ett antal gånger på min dator. Fantastisk. Valborg kom och mamma kom.
Maj månad är min månad, den absolut bästa månaden, kanske för att den inleds så bra med att jag fyller år. Kanske för att vi hade så extremt fint väder här uppe i kalla Umeå. Varmt var det, jag trodde nästan jag var i Sahara öknen, så varmt var det. Träffade den stora bloggaren Alex Schulman och fick även vara med om den omtalade brännbollsyran, helt fantastiskt kul.
I juni åkte jag hem till Skåne, 16 timmars lång resa. Men det var det värt, det är därför jag gör det igen. Började jobba i Vellinge igen och träffade den trevliga bruttan Alexandra som gillar att hänga på Möllan. I like! Åkte å firade midsommar med min homeboy Calle.
I juli var det varm å skönt. Lyssnade på Until we bleed, fortfarande min favorit. Jobbade hårt så hårt att jag till och med kunde ligga lite på stranden under lunchen. Calle kom å hälsade på mig i Skåneland.
I augusti började begäret efter Umeå att komma, jag längtade upp. Och upp åkte jag. Slutade jobba. Var även å såg Miss Li som sjöng lika fantastiskt i verkligheten som på skivan, om inte bättre.
I september började jag läsa Psykologi, vilket inte alls var min grej. Läkartjafs. Inte direkt det jag förväntade mig. Träffade Max, en riktigt härlig kille som snabbt lämnade mig för Tyskland i oktober. Lämnade och lämnade mig? En riktigt bra kompis det där. I oktober hade vi även vår fantastiska surströmmingsfest, resten av korren var kanske inte direkt förtjusta. Men gott var det. '
I november fick jag pröva på jobbet som BA, ganska påfrestande faktiskt. Tillgänglig dygnet runt. Lite roligt var också fick ju ta hand om Bruce, som senare dog. Var även på pop up å såg en massa bra artister såsom Hello Saferide och Markus Krunegård.
I december var det dags att börja packa, åkte till Kiruna och kom tillbaka Umeå för att packa igen. Firade in det nya året på en Hårdrocksfest tillsammans med Max och Anna. Fantastiskt roligt.
Nu är det ett nytt år som tar mig ner till Skåne igen. Mitt år här i Umeå har varit super. Att få bo i korridor och leva ett riktigt studentliv är något som kommer följa med mig resten av mitt liv. Tack till er alla som varit här uppe å gjort mitt år fantastiskt. Jag kommer att sakna er.
Kräksjuka
Om det finns hur mild kan det vara?
För jag har nog en väldigt mild variant av den fruktade kräksjukan.
Kräksjuka
Om det finns hur mild kan det vara?
För jag har nog en väldigt mild variant av den fruktade kräksjukan.
Vemod och glädje
Glädjen är att min fina lilla Ylva snart kommer hem till Sverige, bara för ett tag, tyvärr. Men det bästa är att hon är hemma i Skåne när jag kommer. Min första vecka hemma i Skåne kommer därför inte kännas så vemodig som jag hade trott. Ett år, det är lång tid att vara ifrån varandra och att inte kunna ringa för att inte bli rånad (kostar sjukt mycket pengar att ringa till Italien).
Aj aj
Hahaha vill man vara fin får man lida pin.
Just nu känner jag mig som en nybotoxad kvinna. Spännande.
Slipningen avklarad
Funderar faktiskt på att gå på en till behandling innan jag åker till Skåne.
Lite nervigt
Imorgon ska även jag och A-K till busstationen med min spegel. det är också lite nervigt. Det är nämligen ganska halt ute. Och vad händer om spegeln krossas? Jo, 7 års olycka väntar.
Wish me luck! För går spegeln sönder så kommer nog inte min slipning gå så bra.